I två veckor nu har jag vart uppslukad i Suzanne Collins trilogi The humger games. Jag lyssnade hela dagarna,

då jag inte jobbade. Nu ikväll tog sista delen slut. Och jag kan inte låta bli att känna mig ledsen och

känna det börjar värka lite i bröstet. Nu har jag inget att komma hem till. Jag blir lätt besatt av grejor.

Det vet jag om. Och jag känner så mycket. För mycket i vissa stunder. Det är en av orsakerna varför jag har

svårt att glömma saker. När jag väl fester mig vid något går det inte lätt att ta bort. Jag fester mig väldigt

lätt vid filmer/böcker och lever ofta i en drömvärld. Vilket kanske inte är det bästa, men jag rymmer

gärna iväg till deras värld. Även om det bara är för en liten stund. Det är det jag fördriver tiden med.

Att när jag kan, smita undan till min drömvärld och omslukas av det som gör mig så glad och lycklig.

Självklart gör andra saker mig glad och lycklig också. Som mina vänner och familj, där kan man

inte vara mer en glad. Men det är något speciellt med film och deras påverkan på mig.

The hunger games har verkligen haft en effekt på mig. Så glad och så underhållande. Går inte att förklara.

De var i alla fall jätte bra och tycker verkligen alla ska läsa eller lyssna på dem. 

  

Jag får bara inte bli ledsen, jag känner att det kommer smygandes. Jag måste hitta något annat.

Kanske dags att ta sig på sex and the city säsongen för en nionde gång?