Kärlek för mig

2014-05-05 @ 21:41:35
Istälet för att plugga som jag egntligen behöver göra tänkte jag göra ett inlägg om hur mycket film betyder för mig. Tror inte många förstår hur mycket filmer kan betyda och göra för mig. Så tänkte ge ut en del av mina känslor och kärlek till film i detta inlägg. Känn dig fri till att välja om du vill läsa om det. 
 
Jag har alltid vart farsinerad av filmer. Alltid tyckt om film. Men det var inte förrän min kusin visade mig för twilight, våren 2009. Det var då jag upptäckte min äkta kärlek. Min passion i livet. Film har en sån betydande roll för mig. Twilight har tagit upp nästan fem år av mitt liv och jag kunde inte ha vart gladare under den tiden jag fick vara i samband med det. Alla biopengar jag har lagt ut för att se filmerna två eller tre gånger på bio. Alla pengar var så värda det. Vägen till stockholm där jag fick se Kristen Stewart i verklighet. En av mina förebilds skådespelare. Känslan är obeskrivlig. Alla minnen från twilight har jag kvar och den tiden den var den största saken i mitt liv har jag väl förvarat. Inget är slängt efter mina fem år av kärlek. Och som fortfarande är kärlek för mig. Fast på en annan nivå nu. Det kommer alltid vara mina favoritfilmer för det finns inget som får mig att bli så glad som när någon säger twilight. Jag visar det inte alltid men så fort jag får se bilder på Kristen eller twilight releterade grejer blir jag varm i kroppen. Känslan som när man är kär. Den smyger sig in och ger ett sånt fint behag i kroppen. 
 
När twilight tyvärr tog slut grät jag. Fast min kärlek för film tog inte slut där. Harry Potter har alltid legat mig varmt om hjärtat och nu fick jag upp mina ögon ännu mer för dessa underbara filmer. Spänning på högsta nivå, blandat med kärlek. Det kan inte bli bättre. Ännu än gång så kommer den fina behagliga känslan in i kroppen och man kan inte bli något annat än glad. Även dessa skådespelare ligger högt på listan av de jag beundrar. Att kunna agera som de gör är helt otroligt. Jag som så gärna vill bli skådespelare kommer nog aldrig komma upp i deras nivå. Men att få vara del av deras värd gör mig så glad. Glädjen som kommer till mig när jag tittar på film går inte att beskriva. Det är bara helt otroligt. Som att vara förälskad. Du ler och känner att du blir glad av att se dem. Vill se dem hela tiden och vill helst inte vara utan dem. Precis så känner jag för film. 
 
2012 väcktes mitt filmhjärta igen. Denna gången var det hunger games som fick mig att tappa andan. Första 10 minuterna in i filmerna visste jag att det här var jag. Min typ av film och redan där var jag fast. Jag sitter och ler hela filmen och kan inte riktigt slappna av. Kroppen är på helspänd för rädslan om vad som ska hända. Även här är det spänning blandat med kärlek. Jag är fast helt enkelt. Första ögonblicket och jag är förälskad. Den värmande känslan är tillbaka och efter filmens slut tog det mig mindre än en timme innan jag ville tillbaka och se om den. Efter den dagen tog det lång tid innan jag kunde släppa den. I flera dagar låg och och drömde tillbaka till de olika filmstunderna. Vad som hände och hur det var. Vad de säger och hur de tittar på varandra. Peeta och Katniss är två så bra karaktärer. De som spelar dem ligger också mig väldigt varmt om hjärtat. Det finns nog ingen bättre skådespelare än Jennifer Lawrence. Det finns inte många som henne. 
 
I lördags var det dags igen för mitt hjärta att bli helt sålt. Denna gång till Diverent. En spännande och kärleks film som är helt min smak. Och ännu en gång kan jag inte låta bli att sluta tänka på den. Precis som när man börjar bli kär. Man ler när man tänker på det och man känner sig så varm och glad inombords. Det är filmer som dessa som gör att jag sover. Det är filmer som dessa som gör att jag mår så bra som jag gör. Jag har en tendens att leva i en drömvärld. det gär jag mer än gärna genom filmer. Den tiden är jag värd och jag tänker alltid göra det som får mig att må bra. Film är en stor del till det. Jag och film är ett par. Kommer nog alltid vara. Jag skulle välja alla dagar i veckan att hellre gå på bio än att gå på festival. Även om jag är en super social perosn så finns det inget bättre än att gå på bio. För mig kommer bio före mycket. Det är min räddning när mycket känns dåligt. När jag är ledsen eller bara när jag behöver extra glädje och pirr i kroppen. Jag har vart pirrig i kroppen sen i lördags nu. Och förhoppningsvis imorn får jag en ny dos av kärlek. 
 
Jag älskar vekrligen film. Det går inte att ta bort film från mig. Film är jag. Och om det är något jag verkligen ska kämpa för i mitt liv är det att bli skådespelare. Det är mitt mål, min dröm. Dags att sätta igång att förverkla den drömmen. Vilket jag tänkte göra med att åka till drömmarnas land. Så i höst beger jag mig. USA, here I come! 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

RSS 2.0